Битеф

žda najbolje može uporediti sa národnom tradicijom zabavljača. To je, u stvari okrenut stil glume koji se lako shvata i koji nikoga ne ostavlja ravnodušnim, A i kad se dogodilo da je neko sedeo i zevao u parteru Pistolteaterna!?! Pistolteatern je našao ključ za klasične komade kao što su Aristofanova Lisistrata, Shakespeareova Macbeth i Moliereov Gradanin plemič. Komadi su oslobodení visokopamog institucionalizovanog intelektualizma, sa, na našim geografskim širinama, retko videnom radošču i širokogrudošču, u kojima se nije štedelo ni na jednom od pozorišnih efekata: zvuk, svetlo, muzika, divne maske i kostimi, uzbudljiva scenografija, Komadima O, što je revolucija divná!, Nećemo platili, nečemo platili!, Jedna žena i Slobodná Ijubav Pistolteatern je uveo i komade majstora modeme farse Darija Foa. Mnoge komade koje smo igrali napisali su članovi ansambla. Ostrvo, predstava kojom smo otvorili našu malú scénu i Alice jesu dva od tih sopstvenih komada, koje svi volimo i koje smo igrali poslednjih godina. U maju/junu 1980. godine igrali smo „Ostrvo“ na holandskom, pred medunarodnom

publikom u Amsterdamu. Pistolteatern je, kao jedino švedsko pozorište, bio pozvan da učestvuje na godišnjem festivalu Medunarodne pozorišne unije. Publika i ostali učesnici festivala ukazali su nam takve počasti o kojima smo nekada mogli samo da sanjamo. Polovinu sadašnjeg ansambla Pistolteaterna čine novi, a polovinu stari članovi, Godine 1982. ansambl je imenovao Erika Appelgrena za umetničkog rakovodioca Pistolteaterna. Raniji oblik totalne demokratije pokazao se suviše sporím u ekonomski i kultumo-politički sve oštrijem dobu. Članovi pozorišta morali su da plačaju i mpraju i dalje da plačaju visoku cenu za svoju slobodu. Tačno je da su državni Savet za kultura i Uprava za kultura grada Stockholma blagonaklono raspoloženi prema Pistolteatemu, ali sve teži teret kojí nose država i opštine učinio je da štednja novca pogada, pre svega, davanja za kultura. Interesovanje publike za predstave Pistolteaterna je medu največima u zemlji. Sala je stoprocentno ispunjena od 1976. godine. Uspesi se redaju jedan za dragim.' Ako zaokražimo, svaka predstava je igrana oko 200

puta i ni jednu nismo morali da skinemo sa programa zbog nedovoljnog interesovanja publike. Kad u novembru, posle 220 predstava i jedne turneje po Evropi, skinemo sa repertoara Učene žene, to nečemo učiniti zato što publika više ne želi da vidi taj komad, več zato što želimo da publici u Pistolteatemu pražimo Hamleta Williama Shakespearea □ Gert Fylking

Om Pistolteatern Pistolteatern är en fri, professionnel! teatergrupp som har funnits och arbetat i Stockholm sen 1964, Pistolteatern skulle vara ett alternativ till den borgerliga finkulturen och dess evigt ordmässande pjäser med enbart skådespelaren i centrum. Det som framförallt fick betydelse för Pistolteatems utveckling under slutet av 60-talet var försöken och ex-

primenterandet med ljud och olika ljusproduktionstekniker. Figurer var en av de pjäser där den nyfunna spännande tekniken fick fritt spelrum. Föreställningen väckte stor uppmärksamhet inför en hänförd publik både i Stockholm och på festivaler runt om i Europa. I pjäser som handlade om vapenvägran, konsumtionssamhälle och atomkraft skildrades verkligeheten som den såg ut 1968 och Pistolteatern gjorde bland de första, moderna samhällskritiska pjäserna 1969, i samband med en omorganisation vid teatern återtog skådespelarna sin plats på scenen och den samhällsmedvetna burlesken gjorde entre. I det förhållandevis nyväckta, glödande politiska klimat som rådde åren efter 1968 drev man på Pistolteatern hejdlöst med de olika bitarna i samhället, Kritiken kastades åt både höger och vänster i pjäser som Direktör Übu fritt efter jaris Kung Übu, Palmlänningarna av Peter Kneip och Voltaires Candide. 1972 övertogs Pistolteatern av delar av den ensemble som redan arbetat vid teatern i flera år (och som fortfarande gör det). Teaterdirektörskapet avskaffades och ägar och ansvars-

ft§

IükQiTEF I